Mamma, varför gråter pojken?
Jag vet inte lille vän.
Mamma, varför har han ett blått öga?
Jag... vet inte min vän.
Mamma, varför vet du inte?
För att det är en börda att veta.
Mamma, varför är det en börda?
För att sanningen är för hemsk.
Mamma, varför är sanningen hemsk?
För att jag inte kan göra något åt det.
Mamma, varför kan du inte det?
Jag har inget bra svar, min son...


- Mamma, vad hade du gjort om det var jag?
Om det var jag som hade ett blått öga,
Om det var jag som grät,
Om det var jag som blev slagen,
vad hade du gjort då?
- Då hade jag skyddat dig med mitt liv.
- Mamma, varför skyddar du inte honom,
som du skulle skyddat mig.
Du säger ju alltid,
att alla är lika mycket värda,
så varför hjälper du inte honom?
- ...
- Mamma, om det hade varit jag som satt där,
och en annan mamma gick förbi,
utan att fråga hur det var fatt,
utan att trösta,
utan att hjälpa,
vad hade du gjort då?
- Då hade jag blivigt förbannad.
- Mamma, får jag då fråga,
varför går du förbi den här pojken,
ser du inte att det är jag?
Ser du inte att jag gråter,
att jag har blivigt slagen,
och behöver tröst.
Varför blundar du,
varför gråter du,
varför hjälper du inte till istället?

Sluta gråt,
öppna ögonen,
ser du inte mig,
jag är här,
framför dig,
snälla se mig,
och sträck ut,
en hjälpande hand -
Alla behöver en hjälpande hand!

Alla kan räcka fram en hjälpande hand,
det gäller bara att ha modet,
att ha modet och se sanningen,
att erkänna och inte frukta den.
Blunda inte för sanningen,
Se den och Hjälp till, räck ut din hand,
och man vet aldrig, nästa gång,
kanske det är du som behöver,
en hjälpande hand som räddar Dig...