vi tror vi har glömt
det var sommaren när det inte fanns någon mark under fötterna, det var sommaren då solen brände hål i hjärtat. vattenpölarna som formades till hjärtan, de sena nätterna, munkarna som delades tills de tog slut. det var sommaren när allt vändes upp och ner, det var sommaren jag inte visste att jag mindes
förrän nu
jag minns jag satt i någons knä, låtsades le, jag tror jag trodde det funkade. jag minns jag fick ett halsband, i silver, jag minns att vågorna var höga den sommaren.
jag minns tält, så jävla många tält, en äng full av vilsna sjungandes, skrikandes, tyst gråtandes ut en rad i någon text som försvann.
och jag skulle kunna säga ett datum, ett år, en dag, jag skulle kunna beskriva sekunden jag tappade mig själv, men det vore bara dumt att berätta hur lång tid det tog att komma tillbaka.
Grattis på Födelsedagen
GRATTIS TILL MIN ÄLSKADE VÄN LISA
som fyller 15år idag!
de vackraste ögon
ler mot mig
det vackraste leendet
plirar i din mun
de vackraste ord
sprudlar ur din själ
föralltid
När skriken aldrig tystnar
Så är du den enda jag har.
Det är hos dig jag känner mig trygg
när alla andra pratar bakom min rygg
Jag älskar dig mer än ord
Du är den bästa på denna jord
gav dig allt, men du svek
gav jag dig mitt hjärta.
För du lovade mig
att alltid finnas för mig.
Du lovade att finnas för mig
såsom jag har funnits för dig.
Dag som natt
spelar ingen roll när.
Du lovade mig
att alltid torka mina tårar.
Men jag ska nu fråga dig
varför du låter dem att rinna?
Om jag förtjänar att bli sårad
så berätta för mig varför.
Om jag förtjänar att bli sviken
så berätta för mig om den orsaken.
avgudade
du var som vackrast
när du gav mig
komplimanger
jag har världens bästa vän
som var till mig från min älskade lisa
jag älskar att få sånt här, det är bättre än allt annat, att få nått som
visar minnen och ASFJDKlsjdio jag saknar dig lisa:(
tusen leenden
Du vackra med tusen leenden
Du
är för alltid min ängel
tell me I was right
när du ler
så smälter inlandsisen inom mig
när du ler
så där som ingen annan kan le
jag bär mej själv nu
och det handlar fortfarande om, mer än nånsin
om att vara frihetsgudinna och strunta i reglerna
springa sina frivarv ändå
tears of rage
Du ger mig sådan känsla man skriver romaner om.
Jag menar att i värsta möjliga sätt.
Jag menar den typ av romaner som man kan gråta till när du skriver dem
och när du läser dem.
Lisa Forsgren
Jag saknar dig.
Nej, det blev inte bättre. Jag kan inte minnas om mitt liv någonsin har varit så här bra förut, men du är inte här för det. Du saknas. Du.
Du är inte här. Jag är inte där. Faktum är, att det är få människor som skulle se skillnaden, men jag är inte här heller. Jag saknar dig. Min själ (åh, vad det ordet låter fel här och nu, men det är rätt ord), saknar din, att smekas av din närvaro. Den själsliga, då vi inte är förunnade den rumsliga.
Det är mer vi inte är förunnade. Oftast vägs det upp av det vi har. Det vi har som ingen annan har, det som är vårt och endast vårt. Det som ingen kan ta ifrån oss någonsin.
Men ibland, som nu, blir det bara för tomt.
Jag saknar dig.
Du vet var min astralkropp finns.
it's not over
morfar nu är du och mormor tillsammans igen
idag när vi var på graven
så kände jag som en harmoni
ett lugn, som du sagt att du mår bra
som att du äntligen har kommit hem
bara ord
Förlåt att jag går,
men jag kan inte stanna kvar.
Förlåt att jag drar mig undan,
men jag kan inte vara den du vill.
Förlåt att jag sviker,
men mina känslor räcker inte till
svart horisont
vid de sista portarna
skrivs avskedets rader
med blodstänkt hand
vid svartklädd horisont
ekar skriket
vågor slår hårt
mot ondskans klippor
möt inte tomhet
med kärleksfull famn
håll inte smärtan
låt den bara gå
det som värker
är för tungt att bära
för svårt att beskåda
så gå bara gå
en sorgtung dimma
lättar i natt
när sista istårarna faller
på stelfrusen mark
kunde inte andas tillslut
Du måste vara stark
för att kunna stötta andra
du måste vara tyst och lyssna
inte låta någon höra när du skriker inuti
Det är så lätt att ta på en mask
vara tuff och duglig
en axel som andra lutar sig emot
utan att höra hur glaset klirrar inuti
jag vill nu tacka dig för att du finns inom mig
Tänk, för 3veckor sen var allt perfekt
sen börjar det bara rasa mer och mer.
Men nu, nu känns det som allt är på botten.
Fick veta att min morfar dött inatt
men det var inte det värsta, det värsta är att
se min mamma gråta. Det gjorde mest ont i hjärtat.
Men morfar jag vet att det inte är så lätt för dig heller,
nu när alla sörjer för att du är borta.
Jag saknar dig, och jag älskar dig föralltid
en miljon tystnade
Det finns dagar som viskar.
Och bleka skuggor som darrar i hörn om nätter.
Jag försöker glömma bort det.
I slutändan finns bara nu.
Och vi.
Dina ögonfransar och mina fingertoppar i tomrum.
En tystlåten person. Jag föddes sån. Om dagarna i skolan.
I alla konstellationer med människor.
Blyg?
Kanske. Eller…jag vet inte.
Jag har alltid funnit blyga människor så självupptagna.
Pretentiösa.
Som om alla skulle bry sig om vad just de sa eller gjorde.
Som om allt kretsade kring dem.
Jag vill inte ha den etiketten.
Jag vill ut ur mitt huvud, bort från tänkandet. In i varandet.
Men tyst är jag.
Iakttagande.
Inuti mig bor inte bara en miljon tystnader
utan även en miljon berättelser.
Men jag talar hela tiden.
Jag talar i tystnaden.
Jag kan säga en miljon ord till dig utan att öppna munnen.
Om du bara vill lyssna.
min kissemiss
Om en kall vind tar min tår från min kind vet jag att du tänker på mig.
Om jag faller ner men kommer upp så vet jag att det var du som drog upp mig.
Om jag skulle vara vilsen i nattens mörker skulle du vara ljuset som hjälper mig hitta ut.
Om jag är ensam så skulle du sitta brevid så vi blev två..
För du är den som aldrig sårar, som försöker förstå.
Som kan se hur jag mår, som följer mig vart jag än går.
Du ställer alltid upp för mig våt som tort.
Det ska alltid vara vi, imorgon idag och föralltid.
jagsaknardig
men en sann vän ger dig en hjälpande hand.
en förvirrande tanke
Jag följer mina fötter
de tar mig på vandring
men vem tar fötterna på vandring?
måste vara hjärnan
och vem ger hjärnan stegsignaler
kan det vara jag?
men jag går ju dit jag inte tänkt mig
går utan mål
ändå finner jag ett
med häpnad är jag någonstans
jag aldrig drömt om att vara
tanken lurar bakom alla val